Lillkatten går fortfarande kvar på småbarnsavdelningen på förskolan. Vi vill aldrig att han ska flyttas upp.
Lärarna på småbarnsavdelningen är underbara och har total koll på genusedagogik. Innan sommaren när de skulle besluta vilka som skulle flyttas upp och vilka som skulle stanna kvar togs det ingen hänsyn till att grupperna skulle bli jämna könsmässigt vilket ledde till att det på småbarnsavdelningen är nästan bara flickor, alla pojkar utom Lill och en till flyttades upp. På storbarnsavdelningen däremot är det väldigt många pojkar.
Och när man på storbarnsavdelningen skulle förklara att det stundtals är ganska stökigt i gruppen nämndes det stora antalet pojkar som den största anledningen. Tacka fan för att pojkarna blir stökiga när man lägger ett sådant ansvar på dem.
Kattmammans Blogg 
14 januari, 2010 kl. 21:21
Hoppas småbarnspedagogerna kan sprida lite ljus till sina kollegor!
(hälsningar en genusintresserad förskollärare)
15 januari, 2010 kl. 16:09
Men varför tog de inte någon hänsyn till könsfördelningen i grupperna?
15 januari, 2010 kl. 19:28
För att individerna är viktigare än vad de råkar kissa med, och just i det här speciella fallet råkade pojkindividerna vara mognare än flickindividerna och eftersom det var ett begränsat antal barn som skulle flyttas upp valde man att flytta upp de mognaste barnen.
15 januari, 2010 kl. 22:50
Ok, då förstår jag. Synd att det skall så stökigt i storabarnsgruppen, och skönt för Lillkatten att slippa det. Nästa fråga: Vad menar du med att ett stort ansvar läggs på pojkarna där? Att personalen tar för givet att de är stökiga eftersom de är pojkar, och därför låter det vara så? Är det något åt det hållet?