varför ha så bråttom?

För ett tag sedan, jag bloggar ju inte så mycket längre, skrev jag ett inlägg om det barn jag vill att min pojkvän ska få. Inlägget missuppfattades av ganska många som tolkade det som att jag ville ha ny familj nu.

Så är det verkligen inte.

Kp har köpt hus med sin nya efter att bara ha bott i sin lägenhet i ett halvår. Hon flyttade till sin nya bostad ungefär samtidigt efter att ha varit sambo med sitt ex i hela sitt vuxna liv. Ett ynka halvår bodde hon själv.

Jag fattar inte vad de har så bråttom till. Varför vill man ha en ny vardag med vardagsgnabb om disk och vems tur det var att köpa mjölk.

Jag och min kärlek delar mycket vardag. Sover tillsammans 4-5 nätter i veckan. När jag var sjuk för några dagar sedan tog han hand om barnen. Och igår kom han hem till mig innan jag var där och hade maten färdig tills jag kom hem.

Men vi har fortfarande varsitt hem. Och det är fantastiskt skönt. Att bara ha de bra bitarna av vardagen tillsammans, men slippa allt det tråkiga.

Tids nog kommer vi att flytta ihop. Det är i alla fall planen. Men jag kan inte för mitt liv förstå varför man måste ha så bråttom. Särskilt ifall man aldrig provat på att leva själv. Jag har levt själv, och faktiskt bott själv i alla mina bostäder. Det är skönt att veta att jag klarar mig själv. Att veta att jag inte bara kastat mig in i någons famn för att slippa vara själv.

Annonser

11 svar to “varför ha så bråttom?”

  1. Helga Says:

    Word! Du är klok du.

    Jag har inga planer på separation, men om det skulle bli så tror jag att jag skulle vilja bo ensam ett tag. Just att slippa vardagsgnisslet, det tror jag skulle vara väldigt bra för en ny relation.

  2. Anonym Says:

    Därför att man är så fantastiskt härligt kär och verkligen vill vara tillsammans JÄMT, med allt vad det innebär av vardagsgnäll om mjölk och disk. Därför att man känner att man träffat rätt och vill satsa 100% från start, för att man inte ser någon anledning att vänta. Vänta på vad? På att man ska börja gnälla? Jag tycker det är underbart att folk vågar satsa igen och köra fullt ut. Bejaka sina känslor-vackert! Sen att andra sitter som olyckskorpar och kraxar om allt som andra BORDE vilja (bo ensamma) osv-never mind. Kör!

  3. Astrantia Says:

    Jag har svårt att tycka att det finns något rätt eller fel i hur man ska göra när man träffar någon ny. När min man och jag träffades hade han inte varit skild särskilt länge och han hade barn och jag var sambo med en annan. Från det vi blev tillsammans tills vi var gifta tog det ynka nio månader. Det hade såklart kunnat gå åt fanders men vi har varit tillsammans i sexton år nu och det är ju rätt länge. Vi hade ju kunnat välja att göra annorlunda och inte flyttat ihop i stort sett på en gång men samtidigt så var det det som kändes rätt för just oss och det som jag nu i efterhand fortfarande tror var det rätta. Men bara för att det funkade för oss så tror jag inte att det är någon allmän sanning. Jag tror alla bör göra på det sätt som de tror på.

  4. Kattmamman Says:

    Jag tänkte faktiskt på dig när jag skrev mitt inlägg. Och att det i ert fall var rätt.

    I fallet ovan, med min exman har han ju upprepade gånger beklagat sig över att det är så jobbigt att få ihop vardagen när de är så många och velat ha förståelse ffrån min sida för att det är jobbigt eftersom hon mår dåligt, eller eftersom det är så jobbigt med flytten.

  5. Astrantia Says:

    Jag kan ju säga att jag tror en väldigt bra grundregel när man är skilda är att aldrig söka sympati när det gäller svårigheter i sitt nya förhållande hos sitt ex. Det är det där med att inte vara gränslös som varit uppe några gånger….

  6. Anonym Says:

    Han verkar dras till samma typ av kvinnor ditt ex, det är väl därför han söker sympati för att du ”vet hur det är”.

  7. Kattmamman Says:

    Eller så kan man leta efter minsta gemensamma nämnare som visst får kvinnor att må dåligt.

  8. Anonym Says:

    finns det en gemensam nämnare som får kvinnor att må dåligt? menar du kvinnor överlag eller kvinnor som dras till den typen av män som ditt ex är (hur han nu är)?

  9. Anonym Says:

    Oh, en grej till; jag antar att du redan har på fötterna vad gäller vardagsgnäll vad gäller ditt ex och hans nya, för annars känns det märkligt att förutsätta att det är så det kommer att bli. NFT kanske bara hade behov av 6 mån singelliv, alla är ju olika.

  10. Kattmamman Says:

    Jag behöver väl inte ha på fötterna för att lite allmänt tycka ganska illa om det mesta Kp och NFT gör, här i min blogg. I min blogg som inte har ett enda objektivitetskrav på sig?

  11. Anonym Says:

    Jo jo, men då handlar det väl egentligen om att du ogillar att de flyttar ihop överhuvudtaget, inte att de gör det (enl dig) för tidigt osv osv. ”Det är skönt att veta att jag klarar mig själv. Att veta att jag inte bara kastat mig in i någons famn för att slippa vara själv.” Om jag inte minns helt fel så var det väl en hel del ”kastande in i andras famnar” och raggande på gamla ex på ansiktsboken för inte alls länge sen, men det kanske inte räknas längre? Och ja, jag vet att du inte gillar att bli ifrågasatt i din egen blogg, men jo, jag kände mig tvungen.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: