skit i det då

Vi ville båda ha ojämna helger. Han fick dem mot att vi skulle byta efter några månader, efter sommaren senast.

Nu ville jag genomföra bytet.

Jag har fått över 20 mail där jag fått veta allt om hur dåligt NFT skulle må av en förändring, jag har blivit ombedd att prata med NFTs ex så att han också går med på ett byte. Jag har fått veta hur hemskt det vore för dem att behöva ha barn oftare än varannan helg.

Jag har försökt föreslå olika lösningar, för jag ville verkligen också ha ojämna helger eftersom det är då mina varannanveckas vänner har sina barn.

Men nyss gav jag upp. Det är inte värt det.

Jag får hela deras liv kastat i ansiktet på mig i mail efter mail. Jag vill inte veta, jag vill inte bli inblandad. Jag vill inte ringa hennes ex för att hon inte kan prata med honom. Jag vill inte ha hennes inblandning överhuvudtaget i det här. Jag har aldrig bett att hon på något sätt ska byta barndagar.

Jag har så klart mina brister. Men jag förstår i alla fall att skilja på mitt liv och deras liv. Likt någon med Tourettes måste han hela tiden berätta om vad de gör och hur livet gestaltar sig för dem. Jag berättar ingenting om mig, för jag vill leva mitt eget liv, och det enda jag vill är att slippa veta vad de gör och hur hon mår.

Annonser

24 svar to “skit i det då”

  1. Helga Says:

    Nejmen nu får han ju ta och skärpa till sig!! Allvarligt. Att be dig att snacka med hans nyas ex är verkligen, VERKLIGEN INTE OK.

    Era önskemål precis lika relevanta. Du vill ha ojämna veckor för att det funkar med ditt liv och ditt umgänge. Han vill ha detsamma, av samma orsak. På vad sätt är hans önskemål viktigare bara för att han ligger med sin kompis? Eller för att hon mår dåligt?

    Båda måste gå varandra till mötes och jämka. På din beskrivning låter det som att han försöker lasta över hela problemet på dig. Beskriva att NFT mår dåligt är att skuldbelägga, typiskt maktspel. Lika illa och manipulativt är det att föreslå att du ska snacka med hennes ex.

    Nej, dags för Kp att utveckla lite ryggrad tycker jag, och inte bara vika undan och välja den enklaste vägen, och låta dig lida för det.

  2. kattmamman Says:

    Jag vet. Och liksom mot så många kvinnor genom historien så fungerar maktspelet. För jag orkar inte mer. Det tar för mycket på min energi att igen och igen och igen be honom sluta berätta. Till slut är jag bara en liten våt fläck på golvet, och då ger jag mig.

    Det är inte värt att behöva utveckla ett Sobrilberoende, det ska han inte få mig till.

    Av ren självbevarelsedrift låter jag maktspelet fungera.

    Jag är inte stolt över det, men jag är så djävla ensam i livet och så djävla stark på så många områden. Men på det här området är det inte värt det.

    Det gäller att välja sina strider.

  3. Mia Says:

    Jag önskar att jag kunde strida åt dig. Det är helt rätt att välja sina strider. I det här fallet tycker jag dock att det handlar om en såpass viktig fråga. Det påverkar ju hela ditt sociala liv! Men jag förstår att och varför du inte orkar mer just nu. Kanske kan du ta upp frågan igen om ett par månader, när du känner att du orkar stå emot hans patetiska argument?

    Kramen

  4. Helena Says:

    Herregud! Nog för att man ska kunna uppföra sig just och ställa upp för varann när man separerar med gemensamma barn, men är det inte att dra det lite väääääl långt att begära att du ska ta ansvar för hans nyas gamla relation?! Helt orimligt i min värld!
    Föresten vore det väl bra att bara ha det ena barn-paret ena helge och det andra den andra helgen? Barnen träffar ju varann i veckorna, så helgerna vore ett ypperligt tillfälle för egentid med sinaföräldrar.

  5. Helena Says:

    Tänker att även om det tydligen är svårt för honom att byta just nu (men fattar inte varför de måste ha barnen samtidigt?), så kan han väl börja förbered för ett byte framöver?

  6. Haren Says:

    Usch, jag förstår verkligen att du mår dåligt att behöva veta så mkt om dem. Det är verkligen inte intressant för dig. Kan du inte skriva det till honom, typ att jag svarar bara på mejl, sms eller samtal om du inte drar in mig i ert privata liv. Det intresserar inte mig, jag är inte en del av er relation. Håller för övrigt med Helena, kanske ett byte sedan då? Tycker inte du ska vika dig för det är lika viktigt för dig. men samtidigt måste du slippa höra om dem, och deras liv. Kan du skriva till honom att det verkar svårt för er det här, men då får ni ett par månader på er att lösa det som ni vill på ert håll. Sedan byter vi.

  7. kattmamman Says:

    Efter varenda upplysning har jag bett om att slippa få veta. Jag har upprepat mig i mail på mail och bett att slippa höra. Jag har gång på gång sagt att jag inte vill prata med hennes ex. Men han verkar inte fatta.

    Jag har låtit en vän läsa mailen, och hon är så klart partiskt i och med att hon är min vän, men hon delar min tolkning av konversationen att han spelar på helt absurda strängar.

    Jag får lust att lägga ut allt här i bloggen, men då skulle jag sänka mig för lågt, och det är min revanch i det här att uppföra mig korrekt hela tiden.

  8. kattmamman Says:

    Det viktiga för honom är hela tiden att de ska få barnfria helger tillsammans.

    Det är lite svårt att förstå för mig, för min del handlar det hela tiden om att få ha barnen så mycket som möjligt.

  9. Ullah Says:

    Du kanske känner att du ger dig, men egentligen är det ju du som är den starkaste ändå på något sätt.

  10. kapybaran Says:

    Äh, fan vad trist.
    Så lågt av honom.

    Du är mamma till hans barn, inte hans administratör. Ringa hennes ex, vad är nästa? Boka hans tandläkartid? Fixa hans deklaration?

    Djupandas. Men ge dig inte. Plötsligt har det gått ett år och då ”har vi ju alltid haft det så här”… Heja!!!

  11. WildaMathilda Says:

    Men jösses, vad lågt att dra in dig i hennes och hennes ex relation på det där sättet! Det handlar ju om umgänget med era barn! Oavsett anledningen till varför ni vill ha samma veckor så borde han hålla er överenskommelse och bita i det sura äpplet. Ni kan ju byta igen efter att du fått ha de eftertraktade veckorna lika länge.
    Eller så hittar ni på ett annat rullande system där ni tar varannan ojämn vecka var på något sätt.
    Fasiken, han borde komma med en konkret lösning istället för att blanda in NFT och hennes ex i ditt liv på det där sättet! Fegt och lågt.

    Kram
    (

  12. Mary Says:

    Ska du inte erbjuda dig att ha barnen fler helger än varannan, då? Då får de ju barnfria helger.
    Jag tycker också att han får växa upp.

  13. kattmamman Says:

    Det har jag gjort, men det var inte heller bra. Eller jo, jag kunde få 4 helger om året ungefär. Och det var precis just då jag kände att jag inte orkade köra en runda till.

  14. Ida Says:

    Nä jag tycker inte du ska ge dig. Säg att ni kör som ni gör nu men byter varje kvartal eller så och att du kan tänka dig att ha barnen extra om han vill vara barnfri någon helg under ”sitt” kvartal.

    Grundprincipen måste vara att du och han har samma rätt till de bra helgerna oavsett om han har en ny eller du ”bara” vänner att synka med.

    Sen tycker jag personligen det är skitkasst att alltid samköra barnen. Ok att de är där samtidigt ibland men de borde ju behöva få ha pappa för sig själv ibland och inte alltid ha sina nya ”syskon” där.

  15. Jempa Says:

    Eftersom att jag är ”den nya” som många gånger tillsammans med andra att mammor ondgjort mig över hur exfrun beter sig är det väldigt intressant att se hur det kan se ut från andra hållet.

    Sedan skulle jag såklart inte beskriva din situation som intressant. Snarare låter det väldigt jobbigt och energikrävande. Och Kps agerande är ju under all kritik.

    Jag tänker så här: Om man som skild ska kunna utveckla en ny kärleksrelation är det såklart en fördel om man kan ha tid med sin nya utan att ta hänsyn till barnen. Till exempel går väl du helst på date de veckor du inte har barnen. Så om Kp och NFT var i början av sin relation och ännu inte hade introducerat barnen i den skulle jag förstå att de ville ha barnfria veckor samtidigt. Du vill ju kunna synka dina veckor med dina vänners. Det är väl samma sak?

    MEN NFT och Kp har ju valt att redan från början ta med alla sina barn i den nya familjebildningen. Då tycker jag att argumentet att man vill ha tid att träffas faller. För det gör de ju ändå, vare sig barnen är där eller inte. Och barn har man ju på heltid oavsett var de för tillfället bor.

    Vi styvmammor kan ofta bli lite sura på våra män och tycka att de inte prioriterar oss utan tar för mycket hänsyn till exet (en del av oss går sen i terapi och hittar andra strategier för att bli lite mer kloka och generösa.)

    Jag kan mycket väl föreställa mig att det är vad som händer här. NFT kanske tolkar det som att du vill byta veckor för att jävlas med dem. Kanske tänker hon att du är arg och bitter och nu har hittat ett sätt att förstöra deras relation. I så fall blir ju Kp klämd mellan er och väljer att ta striden med dig. Du är ju den som han kan vara säker på stannar kvar (du lär ju inte säga tack och hej till dina barn.) När du då säger nej till hans vädjan att ta hänsyn till NFTs mående bekräftas hennes bild att du vill jävlas.

    Och sen är cirkusen igång.

    Oavsett om min analys stämmer eller inte tror jag att det vore bra om ni kunde få extern hjälp att hantera såna här frågeställningar. Åtminstone skulle du behöva få lite verktyg att tackla Kp för det här gör inget gott för din hälsa. Och era barn gagnas inte av att de vuxna inte kan samarbeta på ett juste sätt.

    Kram!!!

    Vi styvmammor är

  16. Petra Says:

    Men fy vilken dålig stil! Om ni nu båda önskar samma barnfria helger är det väl verkligen mest rättvist med ett rullande schema. Plus att barnen får ”styvsyskonfria” helger tillsammans med sin pappa. Win win för alla – utom Kp och NTF kanske. Men tänker de verkligen inte på att deras barn kanske behöver tid tillsammans med dem ibland UTAN att ”extrasyskonen” är där?

    Fascinating…

    Tycker du ska stå på dig och kämpa!

  17. kattmamman Says:

    Mitt i prick skulle jag säga.

    Du har rätt på varenda punkt!

  18. kattmamman Says:

    Nej någon önskan om att ha barnen har inte uttryckts från deras håll. Det är bara de barnfria helgerna som det kämpats om hela tiden.

    Hade jag varit frisk hade jag nog orkat kämpa. Nu orkar jag inte det tyvärr. Och för barnens skull så vill jag inte dra något till sin spets. Hade det bara varit mig det handlat om hade jag kunnat göra en massa saker. Nu väljer jag att vara den vuxna ansvarsfulla som tänker på barnen och inte på att få ha sex i lampkronan eller vad det nu är som de inte kan göra med barnen närvarande.

  19. Uniflora Says:

    Nej vad lågt av honom. Jag blir så arg när jag läser det du skriver och att du säger du inte orkar mer. Jag har förståelse för att du inte orkar, men rasande blir jag för att han manipulerat dig dit.

    Jag förstår också han vill ha barnfria veckor helt när han nu ”gett sig i lag” med en kvinna som också har barn. Förståeligt. Men han måste kompromissa.

    Ta två månader i taget med jämna/ojämna veckor. Då får de iaf åtta veckor ihop utan barn och sen åtta med. Stort av dig att vilja bete dig korrekt.

    Korrekt är väl familjerätten? Ärligt – kan du inte lösa det själv så be om hjälp. Ge inte upp din egen vilja Kattmamman!

  20. Astrantia Says:

    Jag förstår om du inte orkar tjafsa men samtidigt så kan jag tycka att det är viktigt att du inte låter kp nöta ner dig med sitt tjat. För om han vänjer sig vid att du ger med dig så kommer han fortsätta precis som han gör nu och risken är att det blir värre med tiden snarare än bättre. Ni har båda behov av att ha eller inte ha barnen vissa veckor och oavsett anledning så är bådas behov lika mycket värda. Kp:s krångel med barnsynk pga nytt förhållande är inte viktigare än ditt önskemål att synka barnhelger med dina vänner. Då måste utgångspunkten för diskussionen vara att båda kan komma att få jämka lite. Jag tycker inte felet i sig är att man i en styvfamilj kan vilja ha barnfria helger, däremot tycker jag ovilligheten att förstå att dina behov väger lika mycket som hans är helt åt pepparn fel. Att försöka övertyga dig om att hans behov är mycket mer värda genom att överösa dig med detaljer om svårigheterna och dessutom önska att du ska hjälpa till att reda upp soppan är helt gränslöst. Och fel. Tycker jag.

  21. haren Says:

    Jag funderar över att du skriver att om du vore frisk nog skulle du orka kämpa. Men tänk om du mådde bättre, fick mindre sömnproblem och ångest i längden om du stod på dig? Kanske inte på kort sikt, för om du inte är van att ta konfilkter med KP kommer det kosta på jävligt mkt i början. Men på längre sikt kanske det kan ge dig mycket i form av självrespekt och integritet och faktiskt bidra till ett bättre mående? Nu vet jag inte hur det är för dig, men det är bara en tanke som kommer upp när jag läser. Ibland kan det ju vara så at man varit så jävla stark och bra på att hålla en mask hela dagen, kämpat hårt osv och därför brister det extra mycket när man är ensam på natten. Kanske den här ilskan som verkar komma nu är bra för dig och din hälsa? Så länge du itne gär ngt riktigt destruktivt förstås, men det tror jag väl inte :-)

  22. Frida Says:

    Gud så värdelöst! Kunde ni få hjälp med ett sammarbetssamtal kanske? Det låter som om det vore bra för kp att prata med en annan vuxen närvarande så att han inte kan bete sig hur som helst.

  23. haren Says:

    Det du skriver om att din vän fått läsa mejlen: tänk om det vore en lösning? Låt en vän du litar på läsa KPs mejl först och står det nga jobbiga saker i dem om hans nya relation osv så får du bara veta det (inte innehållet) och kan svara att jag svarar inte på dina mejl om du inte enbart skriver om sakfrågan nämligen bytet. Eller så svarar du om sakfrågan men har iaf sluppit läsa det. Att du så att säga får en censur?

  24. kattmamman Says:

    Haha

    Bra idé, men jag vill inte dra in någon annan i det här. Det skulle kännas lite för navelskådande faktiskt. Såååå illa är det inte ännu.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: