Min gamle käre vän ångesten är med mig idag igen. Vi har inte träffats sen jag började äta medicin. Han är inte stark och pockande, men han finns där.
Ångest är en så fysisk känsla för mig så det är inget tvivel alls. Men fortfarande vet jag inte om det beror på tenta, hormoner och dålig sömn eller om det är så att jag inte klarar mig utan tabletter.
Jag ska låta stressen försvinna och hormonerna att bli normala igen innan jag drar några definitiva slutsatser. Jag har tabletter jag kan äta akut om det blir för jobbigt, och jag har något att gå tillbaka till, så det känns inte på något vis hopplöst även om det inte skulle gå.
Kattmammans Blogg 