Könsskillnader

Jag har skolat in Mini, och haft förmånen att betrakta dagisgården i några dagar.

Lill älskar verkligen att vara på dagis. Och det är ett väldigt bra dagis barnen går på. Personaltätheten är den högsta jag hört talas om, det finns fasta vikarier så personalstyrkan är alltid komplett och personalen är empatiska och intresserade.

Men om jag ändå får vara gnällig. Nu när Lill har börjat på storbarnsavdelningen har allt plötsligt blivit tävling, slagsmål och hög röst. På gården ser man hundra springande småpojkar, flickorna ser man knappt, men letar man efter dem hittar man dem i små lugna klungor. Istället för att försöka hitta alternativ för alla barn ägnar sig personalen åt att jaga och skälla på pojkarna som skadar sig själva eller någon annan. De verkar tycka att det är så här det ska vara. Lill har ännu inte riktigt fattat att han förväntas bara leka killlekarna, utan han sitter ibland med i tjejgänget och leker mamma, pappa, barn. Och väldigt ofta är det han som är mamma. Hoppas, hoppas, hoppas att han känner att det är ok att leka alla sorters lekar alltid.

Annonser

6 svar to “Könsskillnader”

  1. AF Says:

    Jag harfaktiskt tänkt ta upp just det på nästa föräldraråd….. Vi kanske ska prata ihop oss?

    /AF

  2. kattmamman Says:

    Det gör vi!

    Jag har pratat med andra föräldrar som också reagerat, så vi kan prata för en hel grupp.

  3. AF Says:

    Bra! För så här var det inte i våras. Något har helt klart förändrats!

  4. kattmamman Says:

    Kanske över en middag hela familjen A+O hemma hos familjen Katt?

  5. AF Says:

    Strålande plan! Ska vi fortsätta planerandet någon annan stans än på din blogg kanske ;-)

    /AF

  6. kattmamman Says:

    Japp

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: