Archive for mars, 2007

Namninsamling

27 mars, 2007

Skriv gärna på den här listan som protesterar mot att IVF-behandlingar inte ingår i vårdgarantin här i Stockholm.

Jag är inte förvånad

27 mars, 2007

Något som verkligen fick mig att se rött innan Lillkatten föddes var kommentarer av typen ”det kommer du att förstå när du får egna barn” Särskilt när ämnet var att jag inte kunde förstå hur det kändes och att jag skulle bli förvånad över hur mycket jag skulle tycka om mitt barn.

Antingen är jag ovanligt känslokall och har inte utvecklat de där förvånantsvärt starka känslorna.

Eller så är det som jag tror, att jag visst visste hur det skulle kännas. Min graviditet var ju inte direkt något misstag och jag var inte rädd en enda gång under graviditeten över vad vi gett oss in på, däremot hade jag otroligt höga förväntingar på hur det skulle bli. Alla förväntningar har verkligen infriats, det var precis så här jag hade tänkt mig att det skulle vara, varken bättre eller sämre, det är kanske lite lättare bara.

De som blev så väldigt förvånade kanske inte var så färdiga i sitt beslut att bli förälder?

När jag ändå är inne på familjer.

26 mars, 2007

I natt drömde jag att båda mina systrar väntade barn, den ena via adoption och den andra via magen. Jag var inte glad och såg framför mig hur jag skulle bli tvungen att ta hand om Lillkattens kusiner också, och jag tänkte på att ett adopterat barn ju ofta behöver extra mycket tid, tid som jag inte fattade var jag skulle ta ifrån.

När jag vaknade blev jag lättad för så vitt jag vet är det inga barn på väg i min familj.

Min mellansyster är världens snällaste, hon är 25 år och har ett bra jobb, dessutom älskar hon Lillkatten. Så hon har en del förutsättningar för att kunna bli mamma. Men det finns en del som talar emot henne också. Hon har inga sociala talanger och kan inte läsa av en situation alls, hon sårar ofta människor. Inte för att hon menar något illa utan för att hon verkligen inte förstår. Det var inte länge sedan man tvångskastrerade de som var annorlunda i vårt land, det gör man tack och lov inte längre. Men jag kan inte önska något barn att växa upp med en dysfunktionell förälder som handlar väldigt irrationellt. Jag vet nämligen hur det är, min syster har ärvt sin ”sjukdom” av vår pappa.

Min andra syster är världens gulligaste, och hon kommer att bli en utmärkt mamma, men inte ännu, hon har inte ens fyllt 20!

Orättvisor

24 mars, 2007

Kattpappan är förkyld och har ådragit sig en riktigt hemsk skrällhosta. Lillkatten som i vanliga fall inte ens vaknar av en kastrull som ramlar i golvet en meter ifrån honom rycker till och blir klarvaken varje gång hans far hostar.

Så nu sover stackars sjuka Kattpappan nere i arbetsrummet på en fällsäng och jag och Lillkatten vräker oss i hela stor dubbelsängen.

Tillbakablick

19 mars, 2007

Texten här neden skrev jag för ungefär ett år sedan, den är inte tidigare publicerad men nu finns det inget kvar att skydda.

Kattpappan (min man) ska alltså få ett syskon (om allt går bra)

Kattpappan:s pappa (som vi kan kalla för idioten) har ett riktigt knäppt kvinnoförflutet med X antal äktenskap bakom sig + extremt många andra förhållanden och älskarinnor. Idioten är för tillfället tillsammans med en kvinna (vi kan kalla henne Q) som är nio år äldre än Kattpappan och 16 år yngre än Idioten. Jag är verkligen av den åsikten att all kärlek är lika mycket värd, och jag vill verkligen inte sätta mig till doms över åldersskillnader!

Q har inga barn.

Idioten och Q har haft ett stormigt förhållande (liksom alla idiotens förhållanden) När jag och Kattpappan skulle gifta oss bjöd vi naturligtvis in både idioten och Q. Strax innan bröllopet meddelade idioten oss att Q inte skulle komma istället skulle han ta med sig A som varken jag eller Kattpappan hade hört talas om tidigare. Jag blev nog väldigt upprörd men Kattpappan ryckte mest på axlarna, han är van vid idiotens kvinnoaffärer. Någon dag innan bröllopet ringde idiotens bror (Kattpappan:s farbror) upp oss och berättade att Q och idioten nu var gifta och att det var Q och inte A som skulle komma med som bröllopsgäst.

Den här helgen var sedan länge inplanerad för att åka och hälsa på idioten. För c:a tre veckor sedan så berättade idioten att det var slut mellan honom och Q igen. Jaha tänkte vi, det var ju inte så förvånande. Men när vi landade på flygplatsen i den lilla håla idioten bor i var det Q som kom och hämtade oss. Jag och Kattpappan orkade återigen inte ens bli förvånade.

Q åt middag med oss, men sen åkte hon hem till sin lägenhet och sov där. På lördagen var jag och Q ute och simmade och sedan fikade vi hemma hos henne och nu fick jag veta. Q är gravid i vecka tio. Det är inte första gången hon varit gravid med idioten. Förra gången var för fyra år sedan då hon var idiotens älskarinna och då gjorde hon en abort. Under de år Q och idioten levt tillsammans har Q blivit utslängd flera gånger och varje gång har A flyttat in, A finns ju förmodligen med i bakgrunden hela tiden. Jag och Kattpappan har vetat om det här med Q och A. Vad vi inte vetat om är att under de perioder Q och idioten varit ett officiellt par har de gått på fertilitetesbehandlingar. Nu är alltså Q gravid, och det är hon genom insemination.

Idioten slängde med andra ord ut Q någon vecka efter att hon testat positivt av en graviditet som absolut inte kommit till av misstag. Dagen efter bodde A återigen i hans hus.

Kattpappan har varit så glad för att hans pappa varit påläst och verkat intressera sig för kampen att få barnbarn. Men så är alltså inte fallet, idioten har inte tänkt en enda jävla tanke på sin son! Hur kan han inte berätta? Vi har varit väldigt öppna och berättat vad som händer oss. Q har velat att idioten ska berätta för Kattpappan, så det är inte för hennes skull han hållit tyst. Jag tror faktiskt inte att idioten fortfarande nämnt någonting för Kattpappan. Jag tror att Kattpappan vet att Q är gravid, men jag tror inte att han har en aning om hur det har gått till. Jag tror att han tror att Q har lurat till sig en graviditet genom att säga att hon skyddar sig.Kattpappan försvarar alltid sin pappa i alla lägen, Kattpappan har ju ingen annan.

Jag fattar inte hur jag ska kunna berätta allt det här för honom?

Det hade varit jobbigt att ta in att det skulle komma ett syskon, men hade vi fått veta att de kämpade precis som oss skulle vi kunnat acceptera det. Men nu i denna härva av lögner och svek, jag tror allvarligt talat inte att jag någonsin mer kommer att kunna umgås med min svärfar igen.

Med risk för att såra någon

18 mars, 2007

Med facit i hand kan jag säga att graviditeter är inte min grej.

Visst var det underbart att det låg någon i min mage och känna sparkar är häftigt.

Min graviditet var normal och allt var bra. Jag drabbades inte av någon åkomma som var det minsta farlig medicinskt. Däremot lyckades jag dra på mig allt graviditetrelaterat obehag man kan ha utom nästäppan.
Värst var kanske illamåendet som faktiskt aldrig släppte. Jag slutade kräkas i vecka 24 och då fick jag för mig att jag slutat må illa, men nu i efterhand inser jag att illamåendet hade blivit ett normaltillstånd för mig. Av någon anledning fick jag för mig att hulkande och obehagskänslor var något alla lider av. Någon dag efter Lillkattens födelse kom jag ihåg hur det egentligen skulle kännas.

En endaste sekund med Lillkatten gör det värt hela graviditeteseländet, men jag kan inte se tillbaka och tycka att det var en fin tid, jag tycker inte ens om att se på foton på hur jag såg ut… jag blir lätt illamående.

Men kan jag tänka mig att göra om det? Jo då det kan jag visst om jag har förmånen att lyckas ännu en gång.

Jag är så ödmjuk

16 mars, 2007

Allt går så bra med Lillkatten. Han mår verkligen bra vilket gör att han sover bra på nätterna, äter snällt, kan ligga på en filt och underhålla sig själv, alltid sköter sig när vi hittar på aktiviteter o.s.v. i all oändlighet.

Och så läser jag om andra vars bebisar skriker sig igenom någonting, där det krävs minutiös planering för att inte kaos ska utbryta när man ska göra något så enkelt som att gå och fika.

Och så sitter jag där och känner mig förträflig och som en perfekt mamma som lyckas få ihop allting.

Men sanningen är förstås att jag varken är en bättre eller sämre mamma än någon annan, bara det att jag har haft tur att få ett barn som är lätt att ha och göra med.

Utmaning III

15 mars, 2007

Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Underlighet 1: Jag föder upp katter. Ingen nyhet för den som läst min blogg tidigare, men ack så underligt i mångas ögon.

Underlighet 2: Jag tycker att det är jättekul att åka på lajv. Inte heller detta någon nyhet för flitiga läsare men kanske ännu underligare än att föda upp katter. Vuxna människor som leker lekar?!?

Underlighet 3: De tre senaste pojkvänner (den sista blev min man) jag haft kommer alla från Skåne. Och jag som aldrig hade varit i Skåne innan och verkligen inte tyckte att skånska lät så charmigt.

Underlighet 4: Jag har en katt som hjälper till med allt som sker här hemma, det är lite varierande standard på det hon utträttar

Underlighet 5: Jag älskar att tvätta.

Underlighet 6: Jag är totalt ointresserad av heminredning och trädgårdsskötsel men har ändå köpt ett hus.

Utmaning II

15 mars, 2007

BOOST-LISTA

* 3 saker du gillar med ditt utseende:
Mitt hår, min längd, mina ögonfransar

*3 saker du gillar med din personlighet:
Att jag sällan bara snackar – säger jag att jag ska göra något blir det oftast av, Att jag är så öppen, Att jag tydligen är ganska trevlig att umgås med eftersom så många av mina kompisar fanns kvar trots att jag inte hörde av mig på mycket lång tid.

* 3 saker du lyckats med och är stolt över:
Lillkatten, alla högskolepoäng jag tagit, träffat Kattpappan och gift mig med honom

* 3 personer du kan ringa mitt i natten:
Om det verkligen var något viktigt tror jag att jag kan ringa till vem som helst av mina vänner när som helst

* 3 personer som sagt ”jag älskar dig” till dig:
Jag har ju som policy att inte namnge folk i min blogg, så jag säger så här, vän 1, vän 2 och vän 3.

* 3 saker du uppskattar hos en medmänniska:
Solidaritet, feminism, medkänsla (ifall jag ska vara pretto, annars uppskattar jag ju det där vanliga som humor och sådant)

* 3 vänner du vill träffa snart:
Se två frågor upp

* 3 celebriteter du uppskattar:
Usch, jag får alltid krypningar av sådana här frågor. Jag står för mina politiska åsikter, men när det gäller ”idoler” så vågar jag inte komma ut. Jag är helt enkelt för osäker för att försvara eventuella svar på frågan.

* 3 saker du ska unna dig själv i morgon:
Kramas med Lillkatten, Kramas med katterna, tvätta

* 3 personer du utmanar att göra boost-listan:
Om någon enda ännu inte gjort den, utmanar jag henom.

Utmaning I

15 mars, 2007

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18 rad 4,vad står det där?
övrigt se ut hur som helst.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan,vad rör du vid?
Väggen

3. Vad såg du senast på tv?
Liten del av reprisen av gomorron Sverige från i morse. Jag ser små snuttar av allt möjligt när jag ammar

4.Utan att se efter gissa vad klockan är?
Jag klarade inte av att inte titta…

5. Bortsett från datorn vad hör du just nu?
Radio. Lantz i P1

6.När du senast var ute vad gjorde du då?
Jag och Lillkatten var på BVC på vägning och sedan tog vi en promenad med Linnea och hennes mamma

7.Vad tittade du på innan du började med denna undersökning?
Se punkt tre

8.Vad har du på dig nu?
Svarta mammamjukisar, svarta strumpor med bondgårdssjur på, vita trosor, vit amnings-BH, kammomönstrad amningströja och bärsjal

9.Drömde du något i natt?
Massor, men jag minns inte. Jag är för trött och groggy så jag minns ingenting.

10.När skrattade du senast?
Mot Lillkatten när han skrattade mot mig. Vi gör roliga saker som att räcka ut tungorna åt varandra och sedan skrattar vi högt åt det.

11.Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Gul färg, massor av bokhyllor med innehåll, en gitar, fönster och ett väggfast skrivbord.

12. Har du sett något konstigt på sista tiden?
En bebis, som är MIN

13.Vad tycker du om den här utmaningen?
Lång är den i alla fall

14.Vilken var den senaste film du såg?
1984 i går kväll

15.Om du blev multimiljonär-vad skulle du köpa då?
Mest skulle jag nog betala av lån. Och så skulle jag nog köpa ett badrum och en miljöbil.

16.Berätta något om dig själv som folk inte vet om?
Jag är så otroligt uppenbar så jag tror inte att det finns något folk inte vet om. Kanske tror man inte att ett av mina favoritprogram på TV är direktsändningar från riksdagsdebatter?

17.Tycker du om att dansa ?
Absolut! Därmed inte sagt att jag är bra på det eller att jag gör det så ofta.

18-19.Vad ska dina barn heta,pojke resp flicka?
Min son heter som han gör, får jag flera vet jag inte vad de ska heta. En dotters namn finns på vänt men vad det är är hemligt.

20.Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Det skulle jag gärna göra! Men jag vill alltid återvända till Sverige (Stockholm)

21.Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Förklara vad jag gör där och vad som händer nu.

En eloge

15 mars, 2007

Idag var vi hos BVC igen för att väga Lillkatten. Han går upp i vikt men fortfarande inte rasande mycket.

Men tydligen följer han någon sorts kurva och vår BVC-sköterska är nöjd.

Och idag sa hon till mig att hon ville ge mig en eloge för att jag är så bra på att känna in mitt barn och förmedla vad han behöver.

Så ifall jag nu någon gång tänkt någon tanke om att hon är lite mossig är det nu bortglömt och förlåtet. Med lite smicker får man mig vart man vill.

Kortkorta versionen

10 mars, 2007

Jag har så mycket jag vill blogga om, när jag ammar på nätterna författar jag alltid långa välgenomtänkta blogginlägg, men jag lyckas inte hitta tid att få ner dem i skrift. Och det kommer jag inte göra i kväll heller.

Så jag tänkte bara berätta att Lillkatten fick ersättning i en dag, men att jag nu med BVC:s välsignelse inte ger honom mer. Hela historien kommer kanske sen.
Jag är i alla fall väldigt tacksamn för all support jag fått av er!!!!

Sen så har jag tre utmaningar som jag ska försöka ta mig ann snarast, förhoppningsvis redan i morgon.

Går inte upp i vikt

7 mars, 2007

Lillkatten ska stödmatas. Av någon anledning går han inte upp i vikt så mycket som BVC-tanten vill. Jag har massor av mjölk i brösten, det bröst han inte äter från för tillfället sympatiläcker hela tiden, och så skulle det inte vara om det fanns för lite mjölk så det är inte där problemet ligger.

Lillkatten är en väldigt nöjd och glad bebis som trots att han är född för tidigt idag fick godkänt på samtliga moment på tvåmånaders-kollen.

Så jag vill inte stödmata. Min filosofi är att så länge han mår bra och dessutom går upp i vikt så är allt bra.

Men utan att ha diskuterat det alls med Kattpappan vet jag att han vill att vi ska följa BVC:s råd.

Jag har gett Lillkatten hans första mugg med ersättning nu (för jo, jag vill inte ge i flaska utan det får bli koppmatning) och min förhoppning är att han inte ska gå upp mer i vikt av ersättningen utan att det ska visa sig vara som jag tror att han bara är en person som inte har så lätt att lägga på sig.

Enligt min mamma var jag precis likadan som bebis och jag är inte direkt ett benrangel nu i vuxen ålder.