Resonemang

Trots mitt dramatiska inlägg igår är jag inte särskilt orolig, rädd eller ledsen. Jag är bara helt tom och vet att det inte kan gå bra för mig.

Dessutom vet jag på ett annat plan, det förnuftiga planet, det planet som skriver naturvetenskapliga tentor åt mig med bravur att det visst borde gått bra. Jag kan räkna och jag kan min statistik. Jag kan också jämföra mitt mående den här gången mot det jag hade förra gången och dra slutsatser utifrån det.

Jag hör till dem som inte tror på att man vid befruktningsögonblicket kan veta att man blev gravid, att man inte kan känna på sig vilket kön fostret har, och att man inte kan kommunicera tankemässigt med fostret

Jag tror inte heller att man kan känna på sig att den inte lever längre ifall kroppen ännu inte upptäckt det. Men likväl känner jag på mig så väldigt mycket.

Det ska bli skönt när det visar sig att min känsla är fel, så att jag kan lägga den till min hög av bevis mot känslor jag inte tror på!

Annonser

%d bloggare gillar detta: